Något om posten utmed
Dala-Ockelbo Norrsundets Järnväg och
Gävle Ockelbo Järnväg
inom Ockelbo kommun


utdrag från Erik Lindgrens Posthistorisk skriftserier

Ockelbo 1863 02 01 -

På vår tänkta färd mot inlandet från Norrsundet kommer vi efter stationen i Åbydal förbi hållplatserna Vittersjö och Östby, vilka inte förenades med poststationer. Nästa fulltständiga järnvägsstation var i den Ockelbo. Där öppnades en poststation i samband med att norra stambanan öppnades för allmän trafik på delsträckan Storvik - Ockelbo den 1 november 1876.

Ansvaret för posten hamnade då på stationsinspektor G Hugo Westerdahl. Innan poststationen byttes ut mot ett förvaltningspostkontor hann ansvaret för postservicen överföras på stationsskrivaren C Lindström den 1 mars 1898.

Jag finner anledning att beröra poststationens bakgrund även som lantpoststation. En poststation öppnades med namnet Uggelbo så lång tid före kronobrevbäringsreformen, att den kan ha sitt speciella intresse, särskilt som poststationerna inte fick några egna datumstämplar förrän i slutet av 1868.

Sekreteraren Lövgren vid poststyrelsens ”avdelning för tabellverket och skjutsärenden” (som poststyrelsens blivande trafikavdelning kallades en tid) skrev den 28 februari 1862 ett ”vördsamt utlåtande” i anslutning till att länsstyrelsen i Gävleborgs län hade avgett ett yttrande den 5 januari 1861. Detta yttrande hade i och för sig manats fram av poststyrelsen för att påskynda en kartläggning av behovet av poststationer på landsbygden av det slag som regeringen bemyndigat poststyrelsen att inrätta genom ett beslut den 5 mars 1860.

Länsstyrelsen hade bland annat anfört ”att Årsunda och Uggelbo socknar av Gästrikland såtillvida befinnas vanlottade att någon post genom samma socknar ej framgår utan avhämta Årsunda korrespondenter sina brev vid Främlingshem, 1 ¾ mil och Uggelbo socken sina från det på 2 mils avstånd belägna Wifors bruk”.

Sekreteraren Lövgren skrev att avståndet från Uggelbo församlings kyrka ”till postlinjen Gävle-Söderhamn visserligen ej är större än 2 mil men då någon annan post icke genomlöper ifrågavarande ort, därifrån väglängden är till Gävle 5 ½ och till Söderhamn nära 8 mil samt till postanstalterna Bollnäs, Mora, Gagnef och Falun än längre, samt det icke bör förbises att invid denna sockenkyrka hava sitt läge tvenne stångjärnbruk och en masugn utom de övriga dylika anläggningarna som i trakten förefinnas, tvekar avdelningen ej uttrycka den åsikt att orten äger grundande anspråk på att få sin sannolikt ej obetydande korrespondens såmedelst underlättad, att någon postinrättning därstädes åvägabringas och hemställer avdelningen därför om ej Kungl. Styrelsen skulle finna skäligt besluta om öppnandet av en poststation utav det nya slaget vid Uggelbo kyrka i Gästrikland samt för sådant ändamål hos Kungl. Maj:t anhålla om nådigt bemyndigande att få inrätta post 2 gånger i veckan fram och åter mellan Uggelbo och Wij posthemman eller Bergs gästgivaregård i Hamrånge socken, för att däremellan och Gävle fortgå förenad med Stockholm – Haparanda – posten. Den för postverket härigenom uppkommande kostnad, uppgående i postföringsutgift till omkring 375 rdr rmt, jämte poststationsföreståndarens arvode, torde kunna anses bliva tillstörre delen betäckt genom det porto, som i följd av poststationens tillkomst bör i postkassan inflyta”.

Vid poststyrelsens behandling av Lövgrens utlåtande, troligen med denna själv som föredragande, beslöts att poststationen i Uggelbo skulle inrättas den 1 februari 1863, sedan väl regeringen medgett att en ny postgång fick inrättas mellan Gävle och Söderhamn. Samtidigt medgav regeringen några andra post gångar samt nya poststationer i Älvdalen, i Salbohed, i Sund och i Jämshög
(diarienummer Klb 1862:1945).

När beslutet om en poststation i Uggelbo blev känt, anmälde sig musikdirektören och skolläraren Johan Fredrik Lagergren som sökande till befattningen. Han fick goda vitsord och antogs. Under hans korta tid som poststationsföreståndare avgjordes ett ärende som kan ha visst intresse för ortstämpelsamlande filatelister.

Lagergren hade via postinspektionen i Gävle hemställt om att poststationen i Uggelbo skulle förses med makuleringsstämpel, ”Helst makulering med bläck av frimärken å alla de brev, som från poststationen ingår till det kontor, varunder stationen lyder, dels krävde mycket tid, dels även ofta ledde till att breven nedisuddades”.

Poststyrelsen svarade emellertid den 17 september 1863 att man ”så mycket mindre f n funnit någon sådan apparat vara för poststationen erforderlig, som ingalunda enligt stationens förmenande, vilket även Postinspektionen synes biträda, böra genom poststationen makuleras frimärkena å sådana, förut nämnda brev, som expedieras till den postanstalt, varunder  stationen lyder, utan gäller det i stationsföreståndarens skrivelse åberopade stadgandet i cirkulär nr 70 av den 27 november 1862 angående en del frimärkens överkorsande med bläck, enligt ordalydelsen ensamt sådana brev, som växlas direkt mellan två poststationer.

Å alla övriga, från en poststation inkommande brev skola jämlikt föreskriften i instruktionen för poststationsföreståndare av den 4 oktober 1860, § 11 mom 2, frimärkena makuleras först å det postkontor eller den postexpedition, med vilken stationen direkt utväxlar postförsändelser”.

Lagergren fick redan samma år som han tillträtt, lämna över sin befattning till stationsmästaren August Wåhlberg. När denne begärde sitt entledigande fr o m den 15 augusti 1874, återtog Johan Fredrik Lagergren befattningen, blott för att uppleva poststationens indragning med oktober månads utgång 1876. Hans årsarvode på 300 kr hade genom poststyrelsens beslut den 24 mars 1876 hunnit höjas till 500 kronor men det kunde han inte få full glädje av.

Den 1 november 1876 öppnades i stället, som nämnts tidigare, vid den fortsatta utbyggda norra stambananen en förenad post- och järnvägsstation med namnet Ockelbo.

Stationsinspektor G Hugo Westerdahls efterträdare som postansvarig, stationsskrivaren C Lindström, fick inte svinga postens datumstämpel så länge.

Ett kungligt brev hade medgett poststyrelsen att byta ut poststationen mot ett förvaltningspostkontor den 1 oktober 1898. Därmed hade det lokala samarbetet mellan post och järnväg upphört i vad gäller ansiktet ut mot kunderna. Såsom postmästare vid en järnvägsknutpunkt fick postmästaren Carl Anders Alfred Ljunggren (1898-1902) och hans efterträdare ändå anledning att ägna en del av arbetstiden år kontakter med järnvägspersonal.

Genom att Ockelbo blev förvaltningspostkontor blev det åtskilliga förändringar av postområdena. Från Storviks dåvarande postområde överfördes sålunda den 1 oktober 1989 till Ockelbo nya postområden flera poststationer. Postmästare Ljungberg fick inledningsvis under sin förvaltning poststationerna i Bergby, Brattfors Enviken, Jädraås, Katrinebergs kapell, Linghed, Norrsundet, Svabensverk, Svartnäs, Vintjärn, Åbydal och Åmots bruk samt lantbrevbäringslinjen Svabensverk – Bingsjö.

Karaktären av förvaltningspostkontor varade i Ockelbo från och med november 1876 till och med september 1952. Därefter blev det degradering till postexpedition utan underlydande poststationer eller lantbrevbäringslinjer. Med ny terminologi finns det åter ett postkontor i Ockelbo, där chefen ansvarar för service till drygt 3200 hushåll inklusive dem med postadress Åmotsbruk, Lingbo och Jädraås.


Brattfors 1897 11 01 - 1925 06 30

Med mars månads utgång 1879 drogs den värmländska poststationen med namnet Brattfors in
(posthistorisk skrift nr 250). Namnet var sålunda ”ledigt” för användning efter detta datum och kunde utan komplikationer tilläggas den poststation som med tågstarten öppnades i Brattfors strax söder om Ockelbo.

Innan ”vårt tåg” kommer dit har vi passerat hållplatsen vid Wij bruk, där något poststation inte öppnades. Det var inte möjligt för järnvägspersonalen att ha hand om postgöromålen i Brattfors. Det blev därför inte någon poststation förenad med järnvägen, utan en s.k lantpoststation, som öppnades där den 1 november 1897.

Med ett årsarvode på 180 kr antogs läraren Lars Erik Berglund som föreståndare. Detta höjdes vid 1899 års utgång till 300 kr. Det visade sig snart nog att poststationen i Brattfors var olönsam. Nedläggning av Brattfors bruk minskade postens omsättning och bidrag till poststationens indragning ett par år senare, med utgången av första halvåret 1925.



Jädraås 1885 08 01- 1968 05 31

Det fanns redan en poststation i Jädraås, när järnvägen uppläts för allmän trafik. Man kan säga att den utgjorde inledningen för samarbete mellan post och järnväg, men det var andra skäl som bidrag till att den bedömdes som behövlig.

Strävan att civilstatens postgång skulle fungera bra visade sig ofta vara en starkt bidragande orsak till att poststationer blev inrättade länge efter det att postverket formellt hade tagit över ansvaret för kronobrevbäringen under loppet av åren 1874 – 1876. Ett exempel är sålunda poststationen i Jädraås.

Disponenten Joh Fr Krook i Ockelbo begärde i mars 1884 i ett brev till poststyrelsen, att en poststation skulle inrättas vid den ena slutpunkten av Vintjärn - Jädraås järnväg. I september samma år blev delsträckan Lilla Björnmossen - Jädraås upplåten för allmän godstrafik. Disponenten Krook önskade genom sitt brev till poststyrelsen också att kärrpostföring skulle inrättas med två turer i veckan fram och åter mellan Jädraås och Ockelbo järnvägsstationer.

Postinspektören avstyrkte framställningen på grund av att den skulle medföra en kostnadsökning för postverket på 600 kronor om året. Han tog emellertid hänsyn till svårigheten för den fjärdingsman som bodde i trakten av Jädraås att utväxla tjänsteförsändelser och bad att få undersöka om inte ”till underlättande ej mindre härav än ock för befordran av övriga försändelser till och från Jädraås, lantbrevbäring lämpligen kunde anordnas mellan Jädraås och Ockelbo.

Landskansliet i Gävle vitsordade behovet av en poststation i Jädraås, men var medveten om att en sådan skulle medföra höga kostnader. Eftersom lantbrevbäring nöjaktigt skulle kunna tillfredsställa kronobetjäningens behov, ansåg landskansliet att sökandena borde få bifall till sin framställning endast om de ”i vederbörlig ordning tillförbinda sig att ansvara för den kostnad som genom en dylik anordning kan komma att tillskyndas Kungl. Postverket utöver den beräknade postuppbörden vid den ifrågasatta poststationer”.

Det visade sig att de som skulle ha fördel av en poststation i Jädraås inte kände ”sig hugade lämna något enskilt bidrag”. Bruksinspektorn Henrik Krook i Jädraås erbjöd sig att sköta göromålen vid en poststation i Jädraås mot ett årsarvode av 120 kronor, om poststyrelsen ändå ”skulle finna sig manad föranstalta om poststation försöksvis för ett år till att börja med”.

Postföringsfrågan visade sig kunna bli löst på ett billigt sätt genom att torparen Anders Näslund under Ockelbo prästgård tecknade ett kontrakt om postföring två gånger i veckan mellan Ockelbo och Jädraås mot en ersättning av 3:50 per tur fram och åter. Detta i förening med fjärdingsmannens behov av en poststation var tillräckligt för poststyrelsens beslut att låta inrätta en poststation i Jädraås från den 1 augusti 1885.

Ny såsom tf föreståndare för poststationen i Jädraås blev från den 27 februari 1895 trafikchefen J A Westerlund, på ordinarie stat från den 1 juli 1895 med 180 kr i årsarvode. Detta höjdes till 360 kr 1908 och dessutom tillkom då en särskild biträdesersättning med 300 kr. Då hade trafiken på järnvägen i sin helhet varit igång drygt 10 år.

När postföringen började på järnvägen den 1 november 1897, behövdes inte längre postföringen på landsvägen mellan Ockelbo och Jädraås. I kontraktet med Anders Näslund fanns en klausul som gjorde att det upphörde vid tågstarten.

Poststationen i Jädraås var bärkraftig nog att leva kvar till modern tid. Men den fyllde inte efterkrigstidens hårdnande krav på hushållsunderlaget och ersattes med lantbrevbäring med juni månads ingång 1968. Fram till och med juni 1976 kompletterades lantbrevbäraren med ett postombud för utväxling av post med postexpeditionen i Ockelbo.


Gävle – Ockelbo järnväg

Kolforsen 1887 01 01 – 1921 12 31

Poststationen öppnades vid 1887 års ingång i stationshuset med stationsmästaren Per Adolf Hellström som ansvarig. Enligt beslut den 28 oktober 1886 skulle hans årsarvode för postsysslan uppgå till 120 kr. Stagnation präglade poströrelsen och högre arvode är så nådde han aldrig.

I juli 1921 fick poststyrelsen för behandling ett förslag om poststationens indragning
(diarienummer 1 b 923/1921). Detta förslag kom att förverkligas med 1921 års utgång under en tidsperiod då trots höga omkostnader förvånansvärt få poststationer blev indragna.
 

  Skriv ut denna sida