Kryckeståt

av
Kjell Söderström

Kryckeståt, en gammal uppvaktningsceremoni för ett blivande brudpar
som ordnades på landsbygden i regel av byns ungdomar.

Folk samlas på en bestämd plats uppklädda i gammeldags kläder, höga
hattar, långa klänningar, väst och skjorta, sjaletter mm. vissa personer
får ett hedersuppdrag att vara präst och prästfru, landsfiskal, barnmorska
vilka ska hålla tal till det blivande brudparet.

Talen ska handla om de två som tänker gifta sig, det kommande äktenskapet
och kanske främst förutsättningen för tillökning i den kommande familjen.
I versform kan de olika talen bli mycket tillspetsade och roliga till åhörarnas
förtjusning med skratt och fniss.

I processionen kommer först två förridare på häst – en man och en kvinna –
därefter häst med en tall (krycka) dragen på kärra/vagn, denna tall är av en
speciell sort, vilket innebär att tallen ska vara delad i toppen, två långa toppar,
– en klyka. På kryckan sitter spelemän, (fioler och dragspel), och spelar hela
tiden fram till brudens hem.

Efter "kryckan" åker prästen och prästfrun med häst och trilla, därefter
kommer många hästdragna vagnar med barnmorskan, landsfiskalen samt
byns allmoge i alla åldrar.

När brudens hem kan ses på avstånd skickas förridarna fram för att höra
efter om uppvaktningen är välkommen.

Erhålles ett ja så hissas flaggan med hälsning, välkommen till oss.

Det blivande brudparet står på förstukvisten och tar emot uppvaktningen.

Prästen håller tal om livets väg till det blivande brudparet, psalmer sjungs
och kryckan överlämnas med uppmaning att av den överlämnade gåvan
tillverka någon möbel till bosättningen, exempelvis en vagga.

Barnmorskan berättar om livet i ett äktenskap och lämnar upplysning om
sin roll i samhället. Landsfiskalen håller ett förmanande tal om lag och ordning.

Presenter överlämnas och sedan blir det stor fest i det gröna med efterföljande
logdans till musik av spelemännen.

På andra håll i landet används en björk i stället för en tall. Björken ska ha
samma karaktär som tallen har beskrivits. I folkmun kallas den speciella
växtformen för "lärarinna".

Varför och varifrån denna benämning kommer vet jag inte.

 

  Skriv ut denna sida